Sverige

Läget kort

Det finns inga svenska humanoidtillverkare. Det finns däremot en formidabel komponentindustri (motorer, växellådor, sensorer, AI-mjukvara) och tre tunga forskningsuniversitet som samarbetar med globala humanoidaktörer. Det första svenska industriföretag som ska sätta en Optimus eller Figure-robot på en faktiskt produktionslinje har ännu inte annonserat det offentligt. Det kommer.

Plåtniklas spårar svenska aktörer på tre fronter: forskning, komponentleverans och pilotinstallationer.

Forskning

Tre universitet bär majoriteten av svensk humanoidforskning idag.

• KTH Robotik, Perception och Lärande (RPL). Stockholm. Aktiva forskningsområden: manipulation, taktil sensorik, mänsklig interaktion. Samarbeten med Aldebaran och Boston Dynamics finns dokumenterade. Patric Jensfelt och Danica Kragic leder de mest synliga grupperna.
• Chalmers tekniska högskola. Göteborg. Tyngdpunkt på rörelseplanering, sensorfusion och säkerhet i mänsklig miljö. Etablerade band till Volvo, Saab och CEVT inom industriell automation.
• RISE Research Institutes of Sweden. Statligt forskningsinstitut. Forskningscenter i Västerås och Mölndal kör industriella robotpiloter med Volvo Cars och ABB. Mindre exponering mot humanoider specifikt, men aktiva inom angränsande automation och AI-säkerhet.

Lunds tekniska högskola (LTH), Umeå Universitet och Linköpings Universitet driver mindre humanoid-specifika program, men har komplementärt arbete inom medicinska robotar, autonomi och språkmodeller.

Industri och komponenter

Svensk industri möter humanoidvågen från flera håll. Ingen producerar humanoider själva. Flera levererar kritiska komponenter eller är sannolika tidiga köpare.

• ABB är världens näst största industrirobotleverantör. Strategin är än så länge att försvara cobot-segmentet (YuMi, GoFa) snarare än att bygga humanoid själva. Det kan ändras snabbt. Se även ABB Robotics Västerås.
• Volvo Cars och Scania har båda existerande automationsstrategier som humanoider passar in i. Specifika piloter ej publicerade.
• Saab är mest synlig inom autonomi (UAV, ubåtar) men har relevant teknik för humanoid sensorfusion.
• SKF levererar precisionslager som sitter i de flesta industrirobotleder. Indirekt humanoidexponering.
• Universal Robots-distributörer (Cobotics, Wermtec, Indra) är logiska kandidater att också ta humanoider när modellerna blir kommersiellt mogna.

Startups

Få svenska startups jobbar renodlat på humanoider. Flera arbetar adjacent inom AI-modeller, taktil sensorik eller sociala robotar.

• Furhat Robotics bygger sociala robotar med projektionsbaserade ansikten. Inte humanoid i hård mening, men ofta räknad in i samma kategori av "robotar som interagerar med människor".
• Tobii levererar ögonspårning som flera humanoidtillverkare använder för uppmärksamhetsmodeller.
• Cellink (bioprinting) och Embark Studios (gaming-AI) har angränsande teknikbaser även om humanoid inte är deras huvudfokus.

Reglering

Sverige har två regelverk som spelar roll för humanoidadoption.

• Arbetsmiljöverket. AFS 2008:3 om maskiners säkerhet gäller också humanoider som arbetar nära människor. ISO/TS 15066 (kollaborativa robotar) är den mest relevanta standarden i praktiken.
• EU AI Act. Humanoider med autonomt beslutsfattande i industriell miljö hamnar sannolikt i kategorin "high risk", vilket kräver dokumenterad riskanalys, träningsdata-transparens och möjlighet till mänsklig övervakning. Implementering i Sverige sker via Datainspektionen i samverkan med Tillväxtverket.

Piloter och installationer

Inga offentligt annonserade humanoidinstallationer på svensk produktionslinje från större tillverkare ännu (per 2026-05). Det är en av sakerna som Plåtniklas spårar löpande. Hör av dig om du vet något vi har missat.